Könet och jämställdheten

I förra veckan förlängdes mammaledigheten i Colombia. Från 12 till 14 veckor. På TV-nyheterna framställdes det som ett internationellt föredöme. Papporna får även fortsättningsvis nöja sig med en vecka, då de förhoppningsvis hinner fylla i nytillskottets alla blanketter och kanske också fira födseln med polarna. Att kvinnan bär huvudansvaret för hem och barn är en självklarhet. Könsrollerna är cementerade och det börjar tidigt.

Att ta reda på vilket kön ett blivande barn har är givet för alla som har tillgång till ultraljudsundersökningar. Hur ska man annars veta vilka kläder och leksaker man ska köpa till den nyfödda babyn?

På BB får flickorna hål i öronen, sedan är det mesta som omger barnet rosa och sött. Pojkarna är ljusblå det första året och blir sedan svarta eller bruna, och utrustas med leksaksbilar och lasersvärd.

Med en son och en dotter, som inte vill och inte behöver inrätta sig könsleden har våra strider varit många och ibland ganska svåra under våra fyra år här. Inte minst i förskolan – där man ju faktiskt skulle hoppas att det fanns en vilja att låta barnen växa upp som fria individer. Jag konstaterar att det fortfarande är lååångt kvar till jämställdhet i Colombia.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s